Längesedan sist..
Det var verkligen ett tag sen man skrev här, och mycket har hänt i mitt liv sen sist..
* För sista gången har jag och tobbe gått skilda vägar..
* Festat en del har man också lyckats med
* Hittat tillbaka till alla mina underbara killkompisar
* Börjar nedräkningen inför Thailand med Sandra, 21 dagar kvar nu..
* Planerat in resa med Johan,Reuter och Frida, ska bli underbart..
* Varit i Tyskland med familjen
* Besökt akuten, tror att det var njursten
* Massa mysiga stunder med vänner och andra trevliga individer
* Hundkursen med Bailey
* Mycket skratt pga bortgörelser ifrån min sida
* Träffat Sophie och haft tjejkväll.
Ja, en massa trevliga saker har hänt.. :D
Förra lördagen, var jag,johan och reuter ute i Ystad.. Vilken underbar kväll måste jag säga, träffa både Maria och massa andra vänner ute. Johan, " Du och dina arbetskamrater". Hahahaha! Men grymt trevligt hade jag den kvällen, men ganska förvånad över det som hände.. Snart tid att ge sig ut igen, vem vet kanske lyckas lika bra denna gången, mysigt och otroligt trevligt med sällskap! Glad att vi funnit varandra igen Johan, du är som storebroren jag aldrig haft! <3
"Glömde min jacka och berätta att jag gick, men oj vilken natt" Haha!
Eftersom jag har börjat dikta lite igen, så kommer här.
Dagens dikt:
1 ½ år av tårar, kamp efter kraft att orka och önskan om att det ska bli bra.
Sjukhus, tankar och önskningar allt som bara vänta på svar.
Jag önskar att detta bara ska vända,
för det var just detta som aldrig skulle hända.
Ha kraft, vara stark och bara se det bra,
det var så jag trodde att det skulle va.
När benen slogs undan och jag föll,
det var då jag insåg att detta inte höll.
Tårarna rann och kroppen skaka,
jag börja undra om jag verkligen orka hitta tillbaka.
När jag åter började se vardagens ljus,
trillade smärtan över mig fick även jag besöka sjukhus.
Nu orkar jag inte mer, nu får det vara stopp.
det var nu mina vänner fick hjälpa mig med min kropp.
Utan familjen och vänner vet jag ej om jag skulle le,
men nu vet jag att dom som blev min nya ale.
Love,
Anna
